desperatesickgirl
hej
jag har inte kunnat skriva på ett tag , men det beror på att jag inte har ett fungerande internet , jag sitter vid en annan dator hos min mormor och morfar , jag köpte tuggummi på vägen hit , extra , det är gott att ha , nu när jag inte äter tillräckligt , ufff , jag har en fruktansvärt jobbigt skott i magen av oro , vad är det på tvn i kväll , jag har fått tid till svininflunsan vaxernation på barn och ungdommsavd på usö , det är tydligen så att det är vi som är sjukast som går i första hand nu , anorexin har kommit tillbaka , den har blivit lika allvarlig som 1 år sen , i gän , tarmen är inte den roligaste heller , kanske operation nästa då , vi får se , ni vet inte hur mycket jag får stå ut med , dag ut dag in , allt känns som att det kan lämna mej från världen , jag är stolt när jag klarar det krav jag ställer på mig själv , när min kropp skriker efter födan , när jag ser att jag blir blekare , mörk runt ögonen , jag älskar att se min kropp plågas , fast jag vet hur sjukt det i gäntligen är ,
alla i skolan centralskolan är underbara ,
pusshej
xoxo mikaela
Jag läste din blogg och du verkar behöva mycket hjälp. Jag var sjuk i Anorexi i fem år. Som minst vägde jag 44 kg till mina 172 cm, jag var ändå aktiv och tränade fem gånger i veckan. Jag hade panikångest, minnsesluckor, koncentrationsvårigheter, deppression och självmordstankar. Allt kretsade kring min vikt och mat.
Jag blev frisk genom att jag insåg att det jag mådde dåligt över egentligen handlade om min själ. Det hade inget med min kropp att göra utan det var min själ som var ledsen. Ingen hade lärt mig att man var tvungen att ta hand om sin själ, jag tror inte ens jag tänkte på att jag hade en. Mitt tips till dig är att sluta fly. Du flyr från det egentliga problemet genom att låta tankarna kretsa kring maten och vikten för att slippa ta itag med det som egentligen gör att du mår dåligt. Precis som en missbrukare som flyr in i sin egen värld. Det är för att du antagligen inte vet vad som är"felet" och du vet inte hur du ska laga det. Men du kommer aldrig att komma någonvart om du inte slutar att fly. Så nästa gång du börjar tänka på vikt och mat; undersök varför mår jag egentligen dåligt? Försök känna efter, det kan vara väldigt obehagligt i början och ta lång tid innan du lär känna dig själv. Men tro mig det är värt det.
Idag är jag helt frisk, jag läser tom till Dietist.
Lycka till och självhjälpsböcker är otroligt nyttiga.
Mvh Joy
tja , tja jag har samma ångest som dig när det kommer till viljan att spy undrar om jag kan få lite hjälp med hur man spyr ut? snackas på msn / mvh ..
kämpa!
